Bibliotekens betydelse

Skulle vi ha författare om vi inte hade bibliotek? Det är inte säkert. På flera sätt har biblioteken bidragit, och bidrar fortfarande, till att det över huvud taget finns författare.

Vad är ett bibliotek? Många skulle säga att det är en byggnad, där det finns böcker som man kan låna om man har ett lånekort. Men så har biblioteken för det mesta inte fungerat. I ett historiskt perspektiv har majoriteten av alla bibliotek inte tillämpat hemlån. I stället fick man läsa de verk man var intresserad av på plats. De första biblioteken var vad man idag skulle ha kallat forskningsbibliotek, precis som Kungliga Biblioteket i Stockholm idag.

Ordet bibliotek betyder boksamling, och de första biblioteken var litteratursamlingar som tillhörde kloster, furstar och kungar. Eftersom alla böcker skrevs för hand på den här tiden så fanns det oerhört lite böcker, och de imponerande samlingar som byggdes ut i den tidens bibliotek i Alexandria och Konstantinopel var inte så stora, med dagens mått mätt.

Med tanke på hur sällsynta böckerna var kunde man inte tillåta hemlån. En viktig förutsättning för att det skulle vara möjligt var tryckpressen, som uppfanns i Östasien. Från början användes typer av lera, men 1377 användes typer av metall för första gången i Korea. Denna teknik introducerades i Europa på 1400-talet av Johannes Gutenberg.

På 1600-talet öppnades de första biblioteken som tillät hemlån. De drevs ofta av föreningar som bildats för detta syfte, och de som betalade medlemsavgift till föreningen kunde också låna böcker. Allmänna bibliotek, av det slag som vi förknippar med ordet idag, blev möjliga 1850, genom den brittiska lagen Public Libraries Act. Det var den första lagen i världen i sitt slag, och gav kommunerna (boroughs) möjlighet att öppna bibliotek för allmänheten.

På bibblan

Bibliotekens främsta uppgift är att tillhandahålla böcker: både skönlitterära och fackböcker. Dessa kan oftast lånas hem, men det finns på de flesta bibliotek en hel del böcker som inte kan lånas hem: uppslagsböcker, lexikon och liknande. Dessutom har biblioteken ett flertal tidningar och tidskrifter, både inhemska och internationella.

Många har gått med sina föräldrar till biblioteket för att låna barnböcker, och sedan fortsatt att gå dit på egen hand för att låna böcker med sitt eget lånekort, läsa tidskrifter, slå i uppslagsverket eller sitta och läsa. Genom biblioteken kommer många i kontakt med litteraturen, och inser att de kommer att hitta läsare om de bestämmer sig för att skriva en bok, och får denna utgiven. Biblioteken anordnar också poesiuppläsningar, författarträffar och andra kulturevenemang med litteraturen i fokus.

Dessutom är biblioteken med och finansierar många författarskap. Ersättningen från utlånade böcker på biblioteken är en viktig inkomstkälla för många författare. Detta gäller endast för svenska författare, samt för de som översatt utländska författares verk till svenska. EU-kommissionen har därför försökt stämma Sverige inför EU-domstolen, eftersom man i Bryssel tycker att detta system diskriminerar icke-svenskar. Än så länge är dock ersättningen kvar.

Idag är det populärt att prata om bibliotek som mötesplatser, men det har de egentligen alltid varit. Det är på biblioteken som många möter litteraturen.