Att skildra döden för barn

De flesta av oss känner till Nangiala och Törnrosdalen. Ofta skildras döden med livet efter detta; vi kan läsa om himmelriket, änglar och vackra sagoriken när vi skyddar våra barn från den sorg som döden bringar. Men den moderna litteraturen skildrar även de svåra och tunga frågorna som barnet bär på; det förskönande lämnas åt eftertanken. Den Augustiprisnominerade barnboken ”Om dagen tar slut” av Per Gustavsson och Lisa Hyder handlar om ett barns grubblerier.

Döden är ett klassiskt och återkommande tema i litteraturen. Pampiga riken byggs upp när barnet ska föreställa sig livet efter detta. En tröstande, vacker berättelse om att allt blir bra tillslut. Så har skildringarna länge sett ut, och det underliggande temat har varit återförenandet. Berättelserna är vackra och trösterika, något vi behöver för att lugna vår sorg.

Att bemöta oron

Idag skildras döden lite olika. Den bibliska drömmen om frälsningen finns förstås fortfarande kvar, vi återförenas i livet efter detta. Men idagbehandlar många barnböcker de grubblerier som barn ofta går och bär på. Vad händer om dagen tar slut? Vad händer när jag dör? Att det efterfrågas nya perspektiv märks i de nominerade barnboksförfattarna i Augustpriset. ”Om dagen tar slut” av Per Gustavsson och illustratören Lisa Hyder handlar om ett barns tankar om världens undergång.

Trösta, lindra, förstå. Att stilla existentiell ångest är förstås inget lätt uppdrag. Och kanske är det något vi ska komma ihåg: barnlitteraturen läses ofta av en vuxen i ens närhet, och det blir den vuxna som får vara bryggan mellan bokens svåra frågor och barnet som läser och lyssnar. Boken lyckas ändå, på ett tröstande sätt, knyta ihop de tankar som barnet bär på. Med fantasifulla skildringar och sedan, en lugnande förälder, får barnet somna tillslut.

27 november hålls Augustiprisgalan och då avgörs vem vinnaren blir.

En klassisk skildring av döden i boken Bröderna Lejonhjärta.